Silky Terriern är en australisk ras som uppkom i slutet av 1800-talet genom korsning mellan australisk terrier och yorkshireterrier. Ända fram till 1932 kunde man para de olika raserna med varandra och anmäla avkommorna i den ras som de mest liknade. I en kull kunde man alltså få valpar i alla tre raserna. I en stat stängdes inte stamböckerna förrän 1950. Soft and Silky Terriern Ch Ideal som blev Challenge Winner i Sydney Royal Show 1904 och 1905 hade en australisk terrier Ch blue Clipper som fader.

När the Australian  Kennel Council grundades 1958 kom den första gemensamma standarden och rasens namn skulle vara Australisk Silky Terrier

Om Silky Terriern

Silky Terriern är en lågbent terrier med lång silkesmjuk blågrå päls på kroppen och tanfärg på ben och huvud. Den har upprättstående öron, högt placerade, och mörka små ögon. Den har ett piggt och glatt temperament, alltid nyfiken, och kan jaga råttor och möss om tillfälle ges.

Pälsvård

Silkyn måste kammas åtminstone en eller helst ett par gånger i veckan. Det är viktigt att man kammar genom hela pälsen ända in till hårbotten. Tovor bildas  lätt av kvistar och barr som snor in sig i håren. Tovorna reder man lättast ut  med fingrarna och man kan också använda en kam eller karda om de har  hunnit bli större.

Hunden skall badas när den är smutsig, och innan badet måste den vara väl genomkammad. Använd ett milt schampo och ett bra balsampreparat, det är viktigt att skölja ur både schampo och balsam. Man får pröva sig fram när det gäller olika preparat, det som passar den ena silkyn passar inte för den andra. De kan ha olika pälskvaliteter. Föna hunden torr medan man kammar den så får man fram en rak fin päls. Den får inte vara lockig.

För den som ställer ut sin silky fortsätter pälsvården med att man klipper pälsen på svansen, pälsen skall täcka svansen men inte hänga ner som en fana.

Tassarna klipps så att det finns litet päls kvar på dem, de skall likna kattassar. Benpälsen klipps ända upp till första leden.

Nospälsen skall klippas på nosryggen och på området från hörntanden till nosspetsen med en effileringssax, medan kindhåret skall vara långt, det måste vara snygga övergångar.

Öronen skall vara släta och där klipper man på baksidan och efter kanterna så att det ser snyggt ut.

Allt om hur man ställer i ordning sin silky både till vardag och till utställning ger uppfödarna gärna råd och upplysning om.